Imorgon ska jag cykla SM-tempot på 43 km i Uppsala.

Det blir nog den jobbigaste timmen sedan...sedan...sedan...sedan...öööh...simpasset i går.

Ibland känner jag mig lite som den minnesförlustdrabbade grabben i filmen Memento som inte kommer ihåg något mer än en kvart tillbaka i tiden men som hela tiden har flashbacks. Och det yttrar sig att jag med jämna mellanrum tänker; hade jag inte såhär ont alldeles nyss? 

Jag kommer nog att få tugga syra mer än vanligt imorgon för jag är fortfarande trött i benen samtidigt som ett tempolopp på cykel är hänsynslöst krävande.

Nu blir det fem SM-lopp på 11 dagar; SM-tempot, SM-sprint + stafett i Säter i helgen, SM öppet vatten 5 km i Vansbro samt den vanliga Vansbrosimningen två dagar senare.

And the beat goes on. And on. And on. And on.