Idag har jag fått springa mig trött och andats tunns luft som fått min hjärna att tänka syresvultna tankar om kvinnobröst och stringtrosor. Sådär utan vidare. Och med bara får i närheten,

Och då missade jag några små obskyra små skyltar och hamnade på stigen ifrån helvetet. Nedför till helvetet. Svarta pist helvetet. Men jag redde ut benmusklandet och rullstenandet och ramlade in på Hotell Pic de Blanc med salt över hela linnet lagom till målgång på TdF. 2.45 i löptid och alldeles för lite vätska. Alldeles för många höjdmeter. På tok för många får.

Imorgon ska jag gå upp jättetidigt och cykla uppför de 22 serporna igen. Jag ska tänka på Leif Pagrotsky, kvarskatt och Elfsborgsmatchen.

Inga får

Slakballe.

Jag som Joop.

Joop Zoetemelk

Jag tänkte bara slänga in det namnet här på bloggen.

Han har vunnit touren en gång och varit tvåa sex gånger och fullföljt loppen alla 16 gångerna han körde. Han har dessutom en egen kurva uppför Alpe d`Huez.

Hän är alltså ingen pussy. Som vi. Oss. Uppför berget igår. Och nedför. Särskilt Pär. Och jag hade 157 i snittpuls. Ont.

Joop.

Sug på det lite.

Uppoffrande

löpningar

i

slutminuterna

Det är allt jag har att säga om det.

Haglund borde f-n skicka grabbarna runt innerplan på mina intervaller nästa gång jag är där istället för att hålla på med dutt-övningar och offsidefällor.