Alla inlägg under februari 2008
Här är två exempel på bilder ifrån sessionen med YaYa Productions och fotograf Filip Cederholm.
Och det finns mycket mer; you ain´t seen nothin´yet...
Jag vill initiera en enad front mot illitterat och intellektuellt kastrerad media i allmänhet och den språkliga inflationen i vårt samhälle i synnerhet.
Och jag måste blogga om det. Nu.
Detta trots att jag precis kört 40 mil i mörkret från Stockholm och fotat en hel eftermiddag och spänt både bringa och buk under Starsky&Hutch- influerat utstötande av mantra "do it do it do it!" samt presterat mina bästa blue steel poser. Dessutom sprang jag ett av årets bästa pass i morse när jag råmade runt på Djurgården varpå en stunds kontemplation i Scandic Anglais spa kändes befogat. Tyvärr hade jag inte kameran tillgänglig när jag frossade i vardagslyx för det hade ju säkert kunnat reta någon avundsjuk socialdemokrat vilket ju alltid är roande.
Hursomhelst, back to topic; surfa in på www.aftonbladet.se.
Där kan man precis läsa i "just nu"-rutan längst upp om ett beklagligt skottdrama i USA där "skytten tog självmord" Läs igen. "Skytten TOG självmord".
Se där resultatet av 20 års vänsterflummig grundskola med andra värderingar än kunskap...Om den satans webbredaktören, som säkert just är någon osnuten 21-åring som tycker att Harry Potter är den bästa bok han aldrig läst, möjligen ser det här så kan jag upplysa om att någon antingen begår självmord eller tar livet av sig. Idiot!
När jag ändå har ångan uppe vill jag kverulera kring det faktum att så många verkar ha problem med meningar som "hon sade till hennes barn..." när man egentligen avser barnen till "hon" i meningen och där det följdaktligen ska vara "hon sade till sina barn" Och så vidare...Syftningsfel i största allmänhet är ohyggligt enerverande när man läser detta i text.
Jag stör mig också på offentliga personers, och företrädesvis lagidrottares, oförmåga att använda ordet "jag" istället för "man".. Man känner si och man känner så och man längtar till en det ena och man känner å det andra...
För helvete, vem är man? Se där kollektivets faror där individen förminskats och förringats till självutplåningens rand. Använd ordet jag! Om det nu tänks själv överhuvudtaget i hjärnor som aldrig läst mer än Travronden..
Avslutningsvis vill jag håna de som inte fattar skillnaden mellan "de" och dem" som i meningen "de gav bilnycklarna till de andra i gruppen som hade ansvaret för dem" och som bara glatt obekymrat skriver "dom, dom, dom.."
Dum. Dum. Dum.
Nu har jag vaknat till liv efter två underbart mjuka sovande timmar mitt på blanka dagen.
Det har sina fördelar med att vara egenföretagare/dagdrönare/lebeman/proffstriathlet choose your pick...
Fast å andra sidan så ska jag soloköra till Stockholm nu så den tuppluren är i trafiksäkerhetens tecken. Säger vi väl.
Nej fy fan vad det regnar. Hela tiden. Nu sätter jag på Ted Gärdestad. Det borde hjälpa. Mera sol och vind och skönt burrig 70-tals frisyr med polisonger ned till tänderna och poplinjacka. Bli mitt paraply Ted.
..och så kan man alltid roa sig med att jämföra likheterna mellan John Malkovich, en av vår samtids bästa skådespelare, och Michael Stipe, sångare i REM.
De är så lika att Stipe hade kunnat spela Malkovich i "Being John Malkovich"
Sommaren 1988 var en viktig sommar ur flera olika aspekter. Det var en sommar som jag spenderade merparten av i Kanada simmandes två pass om dagen. Dessutom blev jag förälskad. Två gånger. Först i en förtjusande simmarflicka som heter Laura och sedan i gruppen REM. Som Laura gillade. Och jag gillade Laura. Så jag gillade också REM. Men medan Laura försvann ut i periferin så behöll jag min fäbläss för REM och deras musik och album dyker upp till ytan ifrån glömskans arkiv every so often.
Skivan "Green" är skivan som snurrade 1988 och långt därefter och är fortfarande en solid lyssnarupplevelse. Men för några veckor sedan plockade jag upp ett album som jag av någon anledning inte lyssnat så mycket på. "New adventures in hi-fi" från slutet av 90-talet. Ett riktigt gediget hantverk med typiska REM-slingor av musik, röst och text.
Nu ska jag bara se om jag kan hitta Marillions "Clutching at straws" och ZZ Tops "Afterburner" också för att göra minnena från -88 kompletta... Det och alltför många tidiga simmarmorgnar och ungdomskärlek i motljus.
Jag var inte riktigt mig själv igår. Trött, seg, gnällig och lite oColtingskt hängigt lightdeprimerad. För mycket resande, tränande, management och multitasking gjorde att jag var komatos i 13.5 timmar i natt. Jag däckade i säng vid 22.15 och vaknade strax innan 12 idag. Jag köpte till och med en påse godis igår kväll i ett anfall av självömkan och jag kände mig ungefär lika skamset påpassad som en 15-åring som köper en porrtidning.
Dessutom bar jag en törn av förtrytelse sedan i fredags då jag missade en riktigt fin aktieaffär tack vare graverande låg inkompetens hos Föreningssparbankens aktiemäklare. Eller förklara det här för mig; jag hittar en aktie under torsdagen som jag tror på stenhårt. Linear. Den har under de sista 18 månaderna fallit stadigt från 15 kronor ned till 25 öre. Köpläge enligt mig. Så jag lägger en order klockan 16.00 på köp via Mina Sidor och mitt VärdePapperskonto (VP). Kursen ligger fortsatt på 25 öre under resten av dagen och jag förutsätter, naturligtvis, att köpet blir utfört. Döm om min förvåning när det inte är genomfört och köpet är annullerat efter dagens slut. Så jag lägger en ny order för morgondagen. Jag lägger den på 30 öre då ingångskursen är 25 öre och jag lägger ordern strax efter klockan 18 så jag borde vara bland de första i kön. Tror jag.
På fredagen springer jag ut till Sandared, simmar där och springer sedan hem. När jag kollar kursen har aktien stigit. 240 procent! Tror ni idioterna på banken har gjort köpet? Nähädå…
Vid dagens slut är aktien uppe 276 procent och jag är mer lurad är någonsin. Jag ringde givetvis banken för att bita huvudet av dem men jag fick aldrig tag på rätt person men nu ska jag skaffa mig ett konto som DaDuv tipsade om där man utför sina egna köp från början till slut. Och det är inte första gången som jag stör mig på bankens service. Ibland har mina köp på en aktie gått igenom strax efter börsstart, typ 09.03, och fastän uppgången kan ha varit 10% under hela dagen och jag köpte tidigt, så har jag fått betala på pristoppen om jag köpt enligt marknadspris.
Allt är mycket bättre idag! Nu tittar på avsnitt tre av Twin Peaks Definitive Collection och jag är av någon anledning vansinnigt sugen på kaffe, donuts och barrträd. Och kaffe.
Tur att jag ska ut och springa snart då…
Två iakttaganden efter halva Melodifestivalen;
-Sarah Dawn Finer ser ut som en bisarr blandning av Claire Wikholm och Grynet.
-Patrik Isaksson är Sveriges mest överskattade artist. Hans musik köps väl bara av nyskilda 30plussare och han är rent tematiskt och textmässigt som en potensbefriad studiecirkelsvariant av Peter LeMarc.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
|||||||
4 | 5 | 6 |
7 | 8 | 9 |
10 |
|||
11 | 12 |
13 | 14 |
15 | 16 | 17 |
|||
18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | |||
25 |
26 | 27 |
28 | 29 | |||||
|