På tal om flingor och matvanor....

"-Early don´t eat breakfast. He thinks it´s a conspiracy by the cereal-people"

Brad Pitt som redneck Early..

Jag har fått en del frågor om vad och hur jag äter under extremt hård träning.

Nedan är två bilder som talar för sig själva.

Vi har alltid en mycket stor och fräsch fruktsallad tillhanda full av allehanda bär och nyskuren frukt. Vi har dessutom alltid en kastrull med quinoa som fungerar till det mesta.

Så frukost kan vara quinoa, fruktsallad och mjölk. En annan frukost kan vara äggröra, quinoa med färsk pesto. Middag kan vara den ugnsbakade laxen med spenatsalladen. Med eller utan quinoa.

On the road äter vi gärna wraps med organiska fullkornswraps. Jag föredrar almondbutter-mandelsmör som är rostade malda mandlar, tillsammans med skuren banan. Eller så kör vi lite dijonsenap, spenat och rostbiff (kalkon om man äter fågel..)

Dessutom äter vi mycket nötter och mandlar överlag. Vad mer? Apelsinjuice, youghurt, sojaprodukter, torkad frukt som tranbär och persika. Olivolja på det mesta. Fetaost. Rött kött.

Vad jag i princip inte äter alls är bröd (förutom wraps), flingor och vetemjölsmat.

På cykeln blir det mest vatten och sedan Infinit, en individuellt komponerad sportdryck med en kolhydrat/protein-ratio på 4-1 samt mineraler.

Det finns inga egentliga hemligheter; bra och naturlig mat ifrån råvaror med ett fokus på kvalitet.

Sedan tror jag på "eating like a hobbitt", att äta lite men ofta. Under massiv träning så måste man vara snäll mot magen och matsmältningen och inte dunka ned några kilo i taget.

Uppenbarligen finns det många duktiga idrottsmän som äter ohyggligt dåligt. I Sverige har vi den stora bröd och fling-konspirationen tack vare Axas och Kungsörnens massiva infiltrering av svensk idrott där man får en en "Uppladdningen"-folder stoppad i näven innan man ens simmat sitt första Knattesim. Och där har vi ett par generationer med förvirrade idrottare som inte fattar skillnaden mellan att äta för energi och att äta för hälsa och som inte kan fatta varför de blir sjuka för femtioelfte gången den här vinter...

Här i USA är det inte alltid mycket bättre. Många duktiga triathleter lever på bars, sportdryck, jordnötssmör och skakes. Och gels. Stuck in gel-hell liksom... 

Mina Grand Canyon-skor. Brooks Racer III. De har varit några av de bästa skorna som jag har sprungit i. Jag har dödat dem nu. Och nu är de på väg till skohimlen....