Om ni undrar vad det är för något som stjäl min tid så till den milda grad att jag knappt hinner blogga så kommer här ett bildbevis på strumphelvetet.

Fatta att sortera denna gordiska knut av omaka strumpor och färgkombinationer....

Så mellan morgonens tvåtimmarspass i skogen och eftermiddagens tretimmarscykel så finns det plågsamt lite tid som nöd och näppe räcker till att Feng Shuia min strumplåda. Samt möjligtvis något Seinfeld-avsnitt...

Men nu är strumplådan klar! Och jag har skingrat ett mörkt moln på min himmel....Om man nu bara kunde lösa Mellersta Östern-frågan också så att man verkligen kan få vara glad..

Hej
alla svenskar i New York firar midsommar i Battery Park. Ingen 
midsommar är komplett utan bad, tänkte jag och Gustav, och Hudson 
River låg ju precis brevid.
Vakterna spelar bad cop / good cop och hjälper oss först upp för att 
sen arrestera oss. Vi blev bjudna på donuts av imponerade åskådare och 
då tinade förstås även vakterna upp. Mmm...donuts!
Kvällen fortsatte sen på fest i Chinatown men the moral of the story 
is: If you plan on jumping into the Hudson River, (1) make sure you 
can get up and (2) always bring donuts.

Nr 1:
http://www.youtube.com/watch?v=9Kb5TJJhp0o

Nr 2:
http://www.youtube.com/watch?v=aNa8nlcW28I

Skicka nu inte ut några skallgångskedjor för all del för det där tvåtimmars passet (eller 1.59 då som jag gärna slår ett slag för..) har avklarats för länge sedan. Men det har ni väl fattat redan. Det och ganska många andra pass också faktiskt..

Men precis som jag vässat frontalloben med kverulans och stimulans i kubik så hände det ett antal oväntade och högst ickelinjära händelser som krävde min fullödiga koncentration och hängivenhet. Resultatet av detta dominoeffektbehäftade händelseförlopp kommer jag i sinom tid att presentera på blogg och hemsida.

För övrigt så har de mest anmärkningsvärda händelserna under den senaste veckan och en halv varit….

-Midsommarfest och försök till väldigt sent firad 35-årsfest ute vid Torpa Stenhus och Hofsnäs. Dessutom ett illa maskerat försök att få en godkänd familjeanledning till att samla de bästa träningskompisarna till ett helgträningsläger. De stackarna som sitter i familjeträsket kan behöva alla anledningar som de kan få….

Beskåda den härliga vyn över Torpasjön då vi tappra fem trotsade de vita gässen och alla små grodorna och simmade tillbaka från Hofsnäs efter avslutad midsommarstång.

-Jag har också en fråga i samband med detta och det är möjligt att jag inte fattar bara för att jag är en ohyggligt ovan midsommarstångskille. Men, det var ju bara gubbar och kärringar som fick dansa runt stången ute på Hofsnäs. Till tonerna av nyckelharpa, folkdräkt och Gustav Vasa-page. Barnen stod runt om och grät medan PRO valsade runt i trekvartstakt berusade av Alzheimersmedicin och Vira Blåtira.

Förklara gärna detta. Någon.

-Borås International Triathlon NonStop TrainingCamp I Min Brors Lägenhet har fortlöpt. Först besökte Björn Borås och drog upp pulsen i ett partrehundra innan han avlöstes av Clas Björling med spelande anatomikartor innanför huden och nu hoppas jag att både Björn och Clas kommer ned nästa vecka samt att David Da Duv är frisk och Pasi på G för då blir dynamik och kadens.

-Jag har sprungit minst tre oerhört lyckade intervallpass på bana. Clas och Pasi har gjort sitt bästa för att sparra upp farten i sub-3 och jag är mycket nöjd med min nuvarande löpform två månader innan VM. Den andra bilden är från vårt senaste pass där Pasi tog sin Mats ur skolan och istället fotade.

I bakgrunden ser ni stenhård fotbollsträning med kvadraten och kompismassage.

-Jag har med avsikt inte åkt till Säter och sprint-SM. Och tydligen gjorde många samma val som jag. I alla fall om man tittar på resultatlistan som ju ser motionärspräglad ut för att uttrycka sig milt. Det var ju trots allt SM. Men alla guld i världen hade inte kunnat få mig att åka +80 mil för en liten sprint och en pizzapanna. Eller vad det nu var som jag och Björn fick i pris för förra årets SM-guld och silver. Ingen skugga falla över Erik Strand som vann och gjorde vad han skulle…Jag kan dock ana att han drog en suck av lättnad på förhand när varken jag eller Björn eller Lundin var med.

Jag kommer istället att vara i Stockholm i augusti med avsikt att vinna 25000 kronor på olympiska SM. Väl mött!

-Helgen har istället ägnats åt triathlon samt freakshow i Belgien. För vad kan man annars kalla Antwerpen för där i runda tal sex av tio verkar vara tunga missbrukare eller hänfallna åt diverse obskyra lustar? Frukostmatsalen i vårt hotell (det tredje i ordningen) kallades ”Windows of Antwerp” och vy över Centralstationsområdet där Sodom och Gomorra bor. Hade jag varit direktion så hade jag hållt tyst om den saken och istället visat Disneyfilm istället för utsikt.

Pär Hyss assisterade och liknade vår första dag som att vara del av Magnus Ugglas TV-show där han tydligen var kräsen med hotellboendet. Så det tredje hotellet för dagen mötte våra gemensamma krav på trådlöst Internet, mat, kylskåp, spa, mörkläggning, komfort och allmän glamour.

Dessvärre så blev det ett oväntat slut på helgens övningar då delar av den lokala faunan ville flyga in i mina luftvägar under cykelmomentet vilket var olyckligt då jag simmade bra och i övrigt var vid gott mod och friska alveoler. Nu blev det vomering i ett belgiskt dike och sedan Nutellabröd på slottet innan Harry och Larry körde oss tillbaka till flygplatsen.

För ytterliggare perspektiv på Belgien så rekommenderar jag förra årets inlägg i ämnet.

http://colting.bloggagratis.se/2007/06/23/181303-rakad-dansk-balle/

Nu blir det hemresa, distanslöp och morotsjuice så ska det nog gå bra vad det lider.

Sveriges mest meriterade marathonlöpare, Kjell-Erik Ståhl, hade för vana att springa i princip varje dag och förde noggrann journal över sina pass. Vid något tillfälle upptäckte han att han hade sprungit 99 dagar (eller 199, skit samma) utan en vilodag så istället för att springa en dag till och få en snygg trendsättning så tog han en vilodag. Annars hade det varit mera mani än förnuft över träningen. Det är samma filosofi som gör att jag kan sätta en ära i att cykla 199 km, simma 4950 meter, springa 1.59 med mera när andra töntar springer några varv runt huset för att få upp tiden i två timmar jämnt.

Denna något haltande passus är en del av bakgrunden till att jag varit off-line ett tag. För om man bloggar tre gånger i veckan så är det lätt att sikta på fem gånger i veckan och sedan varje dag och sedan morgon och kväll. Eller så fort man tänkt en enda tanke till slutet. Och då blir det mera mani och krav än nöje och glädje.

Eeeeeeh….Ok då! Jag har faktiskt bara varit lat. Och jag har bara prioriterat träningen, vilan, kärleken, navelpillandet, Colting Campandet och benrakandet. Så både blogg och 250 obesvarade mail har gått i träda. Nu har jag raderat 220 av dem så det känns genast bättre!

Men tro inte att jag inte saknat er. För det har jag. Och det onda samvetet har gnagt på min själ. Mina formuleringar nedan är fortfarande i högsta grad relevanta.

Coltingblogg fordrar er villkorslösa kärlek även i framtiden!

Efter tretton timmars syndabekännelse samt med blodiga knäns krypande till korset i mitt privata Golgata så är jag uppfylld av den heliga blogganden och kan nu teckna i pergamenten mitt livs senaste historik. Thankyoulittleol´babyjesus!

Och så snart jag har sprungit två timmar så ska jag skriva om varför jag inte fick vara med på Göteborg Triathlon. Det är en spännande liten historia...

Nedan är en text som jag skrivit som ett öppet brev till BT´s debattsida och som skickats till alla berörda politiker och tjänstemän när det nu ska klubbas igenom hur man ska utveckla Alidebergsbadet i framtiden.

En riktig hjärtefråga för mig!!

Det är glädjande att de beslutande instanserna i Borås har insett vikten av att satsa på simning. Och inte bara simning som tävlingsidrott utan än mer som en långsiktig investering i folkhälsa, simkunnighet, motion, kommunal service och turism.

Och det är just med bakgrund av alla de aspekterna som jag och alla andra simentusiaster i Borås insisterar på att man nu inte nöjer sig med en halvmesyr utan satsar på ett helhetspaket och visar den framsynthet som man kan kräva av Borås Stads politiker.

Att bygga en helt ny 50 meterbassäng bredvid den befintliga utebassängen är mycket bra och ger både simningen som tävlingsidrott och motionsverksamhet i Borås nya horisonter av möjligheter. Den öppnar dessutom helt nya möjligheter för årligt återkommande arrangemang där masters-VM i vattenpolo bara är början.

Men då krävs det att man inte snålar på utrymmena utan från början bygger en bassängbredd på 25 meter samt planerar utrymmen för temporära läktare vid behov! Att endast nöja sig med 20 meters bredd blir isåfall ett oåterkalleligt misstag som kommer att gräma oss för lång tid framöver…

Vid en korrekt bredd kommer vi också att ha internationella mått och kan bedriva både tävlings- och träningssimning på längden och bredden och Borås kommer att kunna vara heta kandidater till både kortbane- och långbanemästerskap samt kunna hysa stora grupper som lockas till Borås för träningsläger. Varför gå miste om sådana möjligheter om det rör sig om ynka fem meters bassängbredd?

Betänk också att Simklubben Elfsborg är Borås till verksamheten största förening; en förening som under 20 års tid haft helt oacceptabla träningsförhållanden i en lek- och badanläggning som inte på något sätt är lämpad för idrott och motion.

Tillsammans med SK70;s verksamhet så är simning en av Borås största idrotter och bör behandlas därefter.

Innan konkreta anläggningsplaner klubbas så bör man tänka till ordentligt så att man planerar för en anläggning som har det som krävs av en modern simarena. Vem i beslutsfattande position har rest runt och besökt dito anläggningar i studiesyfte?

Anläggningen ska inte bara lämpa sig för tränings- och tävlingssimning; strategiskt planerade utrymmen för exempelvis land- och styrketräning gör dessutom en framtida simarena i Borås extra attraktiv för andra simklubbar att besöka. I ett längre perspektiv kan man också knyta både sjukgymnastik, rehabilitering och andra former av terapeutiska verksamheter till en sådan här arena och på så sätt göra den än mer attraktiv ur en samhällsekonomisk synvinkel. Men då gäller det att planera för det!

Sommaren går för högtryck och Alidebergsbadet likaså. Igår söndag hade utebadet mellan 1500 och 2000 betalande besökare som nyttjade grönområdena och utebassängerna.

50-metersbassängen verkade nästan underdimensionerad för det besökstryck som rådde.

Vem tror att ens en tiondel av dessa badande hade besökt anläggningen om det bara finns en inomhusbassäng eller en avstyckad plaskbassäng?

Med ett kortsiktigt tänkande där utomhusbassängen får gå i graven i sin nuvarande form så tappar hela Knallelandsområdet i attraktionskraft och Borås invånare tappar en fantastisk sommaroas! Vilken turist lägger sig på en gräsmatta för att sedan gå in och bada? Ingen! Med en upprustning av bassängytan, en investering i den gamla reningsanläggningen och nya omklädnings- och duschrum som delas med ett ny inomhusbassäng så har Borås Stad en helt unik anläggning i Sverige!

Runtom i Sverige håller den ena gamla simanläggningen efter den andra att vittra sönder och det är ingen överdrift att tala om en simhallskris. Betänk exempelvis Malmös Aq-va-kul som har varit den största kommunala skandalen på länge i Malmö.

Ska då inte Borås Stad vara det stora lysande undantaget där vi inte bara satsar på en ny och modern simarena men också rustar upp den befintliga utebassängen till ett godtagbart skick?

Att kunna matcha två fina 50-meterbassänger inom samma område och bjuda på internationell attraktionskraft året runt skulle vara helt unikt i Sverige! Och vad är det som hindrar oss? Ingenting, förutom bristen av ett visionärt och långsiktigt tänkande!

Med den ovan beskrivna simanläggningen så skulle Borås Stad kunna matcha ett idrottscenter i Knalleland som saknar motsvarighet i Sverige. Långt gångna planer för hotell finns redan. Koppla på ett idrottsvetenskapligt center och engagera högskolan att satsa på ett antal hälso- och idrottsrelaterade utbildningar och Borås kommer att vara ett idrottsligt nav i Sverige inom kort. Det skulle innebära ett helhetskoncept som kommer att profilera staden på ytterliggare ett sätt och attrahera en helt ny ekonomi. Den framtida idrottsturismen genom läger, tävlingar och evenemang kommer att bibringa både kompetens, inkomster och goodwill.

Men detta kräver anläggningar och anläggningar som planeras utifrån det långsiktiga perspektivet från början.

JONAS COLTING

Flerfaldig VM-medaljör i triathlon

Simentusiast

Lokalpatriot

Avnjut min brors saga som handlar om hans möte med en väldigt speciell tjej.

Min bror är en väldigt speciell person.

Detta ritade han på natten efter deras dejt och skickade till henne via mail klockan 04.22 typ.

Om ni inte hänger med i svängarna mellan seriefigurerna så kan ni alltid maila honom på colting@nicotext.com

Man ska inte stressa upp sig över sån´t man inte kan påverka och i det får nog även mitt bloggandes vara eller icke vara införlivas...

Så lugn i stormen alla polemiker där ute. Det kommer, det kommer, det kommer. Och mer därtill. Men just nu har jag josat ur mig mycket energi i en mängd andra sammanhang och när kvällningen kommit bara suttit apatiskt dreglande framför typ Scrubs innan min vårdare dragit mig i säng.

Men om någon annan vill komma in och ta över life and business of being Jonas med allt vad det innebär så kan jag säkert sitta och tokblogga i hundratjugo men mellan kvittoverifikationer, resebokningar, quinoa och hundratjugoelva mail så är ibland tiden knapp.

Men jag är inte bitter! Aldrig bitter. Bara sömnig. Dreglande. Pusspuss.

Efter gårdagens föreläsning i Malmbergen gjorde jag ett tungt arbetspass i frontlastaren på 1000 meters djup! Hackade berg, grävde malm och allt det där.

Så ni förstår säkert att jag varit strängt upptagen med de mer jordiska bestyren i livet och inte än formulerat det tunga angreppet på grötgrisarna.

Inom sin tid. Inom sin tid.

Idag har jag dessutom ägnat mig åt en halv dags semester då jag sträckläste Jens Lapidus nya bok "Aldrig fucka upp".

Är det OK eller? Kan bloggläsarmaffian som kräver nya friska inlägg dagligdags låta det flyga under radarn? Får en man klappa sig på axeln någon enstaka gång, pusta ut och softa bort en förmiddag:) Damn right!

Eller att ta det softisch som Mahmoud i boken hade sagt....