Livet stora gåtor

Frågor utan svar

No 69; hur förargelseväckande är det att glömma dra för gardinerna i ett hotellrum när man övar på blommor och bin? Det var fan vad husen står tätt här i Stockholm!

no 101; vad låter värst? Att "skinka på skäggmonstret" eller att "skägga på skinkmonstret"?

Tankebubbla;

It needs more sugar!!

Idag reser vi hem från Kanada.

Det är den elfte september. Hoppas inte det betyder någonting

Ja jäklar.

Det kändes som lite overkill att ligga i vattnet i väntan på en ny triathlonstart, helgen efter en Ironman, men man får inte vara rädd för att ha lite skôj helt enkelt. Dessutom så hade Ted och Tenant&Partner åstadkommit det närmaste man kan komma en proffstriathlon i Sverige med sjyssta fringes som hotell och middag samt en potentiell prischeck i slutet av dagen. Att Björn skulle vinna var väl ingen hemlighet men att jag körde så bra som jag gjorde var ju osannolikt. Pigga och fräscha löparben gjorde att jag kunde löpa ifrån och spurta in som tvåa vilket var bra mycket bättre än prognosen innan.

Söndagen var dock kaka på kaka av sällan skådat slag och insikten om att kallt vatten och tidiga morgnar verkar vara min arvedel kändes minst sagt påtaglig där vi stod på Utö klockan mitt i natten och väntade på en dag av marin närkontakt. Tyvärr hade väl inte Pasi och jag någon av våra bättre dagar och efter 10 timmars traverserande genom den klipp- och taggbuskbeströdda terrängen med tungan rätt i egen mun mer än en gång för att inte ramla och slå ihjäl oss på de våta berghällarna, så insåg vi en gång för alla att vi verkligen inte är multisportare. Alls.

Korrigering. 6 plusgrader. Och där någonstans drar jag gränsen. För hur mycket kallt vatten, tidiga morgnar och miserabelt väder kan en person egentligen tåla? Jag är ju inte Ernest Shackleton precis.....

Medan morgontimmrna kramar gruset ur ögonen så kliver jag in i handlingen i denna, sommarens sista dag. Iallafall i strikt kalendarisk mening. Själv undrar jag hur vädret, ljuset och luften kan loopa från augusti till november utan att passera gå...Och det får mig att bli lite lätt fjärilsmagad över temperaturen i havet just nu. Stockholms skärgårds hav. För där ska jag simma hela vackra dagen på söndag. Back to the Ö till Ö! Utan luftmadrasser den här gången för något lag. Tack gode herre för att Kalle Anka-momentet eliminerats ur tävlingen. Då kanske till och med finska multisportstjärnor kan agera like they had a pair!

Men september är svårt annars. Speciellt när hösten kommer invrålande med V8 och bredsladd in i själen. Jag försöker desperat hålla kvar sommarkänslan av sol, vind och vatten och tänka triathlon, Alideberg, Ted Gärdestad och stigande form men det är bara att inse att nu är vi i läget där allt måste få bli sämre innan det blir bättre. Men ge för fan inte upp utan strid ändå! Hör ni det! Kör på shorts och sommarleende lite till! Kämpa. Kämpa.

Så  nu strilar regnet ned och jag sitter med kaffet i handen och försöker kåta upp mig på lite cykel i 9 plusgrader.

Jo men det ska bli kul. Verkligen

Knyt alltid badbyxorna när du simmar i en genomskinlig pool 30 meter över marken..

Photoshoppad bild i anständighetens och antihårighetens namn

Oj vad vi jobbar!

Det är pilar och kurvor och inringade ord. I olika färger. Nu ska vi pausa snart och dricka kaffe och kanske bada nakna i poolen.